Tankar

Idag har det varit mycket tankar omkring förlossningen och tiden efter förlossningen. Jag är inte speciellt orolig över att ha tre barn, två barn är ju inget direkt krävande. Det jag är lite oroad för är om detta barn också kommer få det jobbigt med någon sjukdom..

Julia med hennes exem och hennes mage, och Jacob med sin periodiska feber. Visst kunde det varit värre än det, men ändå, att börja ligga inne på sjukhus när bebisen är två veckor är ingen höjdare. Och inte heller när man måste åka in 1-2 gånger i månaden i över två år pga. oförklarlig feber och diverse..

Antar att man får ta det som det kommer, finns ju inget annat.. Att ha barn är ändå en stor glädje i livet, och det är där jag vill vara. Jag har haft sån tur (i oturen?) att inte ha någon heltidstjänst, utan jag har kunnat vara hemma mestadels med barnen under småbarnsåren. Det är en gåva inte alla kan få!
Sen har man väl inte varit rik, men man har fått något annat som varit så mycket mer värt det. :-)

Vi har bytt ut pojknamnet förresten från Rasmus till Oliver. Wilma står fortfarande kvar dock, o kommer nog bli så. Ska bli intressant o se vad det är för individ där inne.

Sen undrar man ju också alltid hur det kommer vara efter förlossningen, kanske inte kring bebisen, utan en själv. Nu förlorar man en identitet som byggs upp i 9 månader. Men nu kommer jag vara tom inuti. Jag kommer vara en ogravid kvinna med en pösmage.
Har ju massor jag vill göra, och jag hoppas jag kan finna en identitet däri. Blir alltid en omställning efter en förlossning, men jag ser mig själv som en starkare person än sist gång. Då hade jag fortfarande kvar min panikångest, vilket var jobbigt när alla hormoner skulle ställa sig till rätta igen. Jag är mer stabil nu psykiskt.

Det ska i alla fall bli kul att kunna leva igen, och förhoppningsvis försvinner foglossningen snabbt. För jag vill ut och gå promenader, leka med barnen och bara vara mig! Jag vill börja träna, och jag vill kunna känna mig som 24 och inte 85!

Håll tummarna inför imorgon, att allt går snabbt och smidigt, helst smärtfritt också! ;-)