2 veckor.

2 veckor har snart gått sen lilla Wilma kom till världen, två veckor sedan familjen blev fulländad. Allt är fortfarande lite upp o ned, och tiden går för allt för fort. Bromsklossarna försvann efter förlossningen, och det man vill hinna med hinns inte med.

Jag har lovat att njuta av varje sekund av bebisstiden, och än så länge så går det bra, även om nätterna blivit till dag och jag inte hinner med allt som jag skulle vilja göra. Wilma är en liten flicka som gärna ligger på bröstet och sover dagarna i ända förstår ni. :-)
Helt klart mysigt såklart!

Igår hade jag en väldigt bra dag, jag kunde för första gången på nästan 9 månader lyfta min son och krama om honom! Den känslan var helt oförklarlig, och jag blev nästintill tårögd. Vad stor han har blivit på den tiden som jag inte kunnat lyfta honom, leka med honom och så..

Jag var rädd att graviditeten skulle förändra mig negativt, då jag har levt i en dimma sen jag blev gravid. Men jag kan uppskatta vardagen mer, känner mig mer energisk och mer glad. När man varit nästintill helt handikappad i 9 månader, så ser man världen i ett annat perspektiv. Jag är glad för varje meter jag kan gå, och jag är glad för varje minut jag kan leka med mina barn.

Detta är en ny början på livet, en bra sådan. :-)