Helvetet på jorden just nu. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, helst hade jag blivit nedsövd tills det är dags.
Jag har fått citodon utskrivet av läkaren när jag var där o fick min sjukskrivning för foglossningen, men har inte vågat ta en tablett än. Det ska inte vara någon fara för barnet så länge man inte tar det varje dag, men att höra att barnet kan få abstinens av citodon känns inget vidare kul..
Jag försöker pina på, mental träning sägs det.. En förlossning är ingenting i jämförelse med denna eviga smärta och den hopplöshet som råder inom mig just nu.
Jag har så fruktansvärt ont, o min läkare sa att jag även var nervpåverkad eftersom jag har så ont i benen också.
Igår pinade jag mig igenom en promenad med barnen, för jag är så trött på dessa fyra väggar som håller mig fånge. Jag visste att jag skulle få ont, så jag får väl skylla mig själv att jag frestade på. FK säger att dom bara ger sjukpenning till de med foglossning i fall dom sitter i rullstol, hade någon erbjudit mig en rullstol så hade jag inte tagit emot den då jag inte ens kan sitta ned.
Fast det hade ju varit skönt att få komma ut lite, o sitta ned är bättre än att stå upp eller ligga ned.
Vart tar man vägen, när man inte kan sitta, stå eller ligga ned? Jag går under snart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar