torsdag 21 juli 2011

01.30 - jag ger upp.

Ingen idé att försöka, ingen idé att ens tänka tanken att kunna sova.
Jag la mig vid nio, vaknade vid 22.30 första gången av att jag hade jätteont, sen rullade det på med halvtimmesintervaller. Sista gången nu 01.30, så drömde jag till o med att jag hade fruktansvärt ont och jag kunde känna den ilande smärtan i höften och benen.
Jag drömde att jag var hemma hos min svägerska, och att jag satt i en rullstol och hade så ont att jag nästan började gråta.
Vilket jag snart gör, jag bryter snart ihop.. Denna förbannade jävla smärtan, och dessa få timmar som jag får sova. Kan detta vara hållbart i så många veckor till?

Om dagarna går det ganska så bra, men jag märker ju att jag inte kan gå så långt som jag gjorde förr, och jag kan inte lyfta tunga saker.

Skulle behöva en säng här nere i tv-rummet, så jag slipper gå upp för trapporna, och speciellt, slippa störa min man när jag vrider på mig varje halvtimme..

Det är faktiskt inget kul att vara gravid när man inte kan glädjas åt stunderna.. Jag vill bara lägga mig i dvala i 12 veckor för att sedan vakna upp med energi till att föda..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar