Ja, tiden tickar verkligen på.. På torsdag är jag i v.26. Om fyra veckor går man förbi en enorm milstolpe, nämligen v.30.
Känns lite overkligt att det bara är ca 3 månader kvar tills bebisen kommer.. Tiden har runnit iväg och man fattar inte ens denna gång vad som är på gång.
Min kompis ska få barn här i veckorna bara, BF är den 10e Augusti men jag tippar på att hon får minst en vecka tidigare.
Hur mår jag då nu, såhär långt?
Bebisen tar sin plats, trycker emot lungorna och jag känner mig som en knubbsäl när jag ska vända mig i sängen. Speciellt då jag har massa kuddar överallt för att ens kunna ligga ned.
Jag är enormt trött, och energin den få gå åt till att jobba.
Sen får jag ligga hemma o känna ångest över att jag inte orkar någonting annat än just att jobba..
Denna och nästa vecka är extrema, för då jobbar jag dubbelt så många pass som man borde.
Jag går på mitt 10e nu ikväll.. Jag hatar delade turer.
Jag har inte ledigt fören på torsdag, åh vad jag längtar!
Har bestämt mig för att gå på föräldraledighet redan den 1a September, så om det blir havandeskapspenning för krämpor så som foglossning eller om det blir vanlig föräldrapenning det får vi se.
Fick mitt beslut från FK om föräldrapenningen, och det är skönt att inte hamna på lägstanivå, utan faktiskt få ett par tusen mer per månad än sist.
I dagsläget är det bara att bita ihop och hoppas att de här veckorna som är kvar tills dess går fort och smärtfritt. Jag är sååååååååå trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar